Esters alla dagar

DAG BLAHA - MIN DAG

Hej.
Jag tycker det här är ungefär det tråkigast som finns i hela bloggvärlden. Det är för det mesta ointressant att läsa om vad folk har gjort idag. Jag gör ett försök då.


Torsdag-fredag: Martina och Nelly sov här. Vi åt två chipspåsar, dansade och kollade på "Rent" (jag gråter numera ögonen ur mig vid namnet Angel) och somnade runt fyra. 
Idag: Hela dagen började med att jag vaknade av vår gemensamt kvällen-före-inspelade cover på "Mannish Boy" (Nelly hade ett fint solo) som numera är min ringsignal. Linn på andra sidan påpekade att vi ju skulle träffas idag. Jag svarade förmodligen på ett drygt och morgontrött sätt. Förlåt!
Så vi gick upp, åt lunch till frukost och så körde jag iväg Marty och Nelly.
Resten av dagen: 
Jag har varit med Edith, Anni och Linn. Vi åt på McDonalds, kollade på människor och gick sedan hem till Anni där jag mejade igenom hälften av hennes VR-tidningar medan de andra tog bilder och lekte med mig mobil.
Just det, de tog bilder på mig också. Som var sådär genuint groteska. Tack för det, tjejor.
 

Jag tycker att den här bilden representerar mig och min väska fint.
Tagen av Nelly förra våren. FÖRRA!

CHACHA BLOGGEN!
Jag är på gott humör, sådär härligt oprovocerat som man är ibland. Kan bero på att jag idag ska träffa Limpan, som jag inte träffat sedan jullovet typ.
Därför lyssnar jag på "1990 nånting" för att den är jättejättejättehärlig.

Det här inlägget är DAG 4 - I MIN VÄSKA

I min coola axelremsväska designad av Duffy finns i nuläget följande (var säker på att du orkar innan du ger dig på den här förjävliga listan);

- Skolböcker; franska (som jag ska bränna så fort jag gått ut åttan) en ny NO-bok och en gammal svenskabok.
- "Svart Elfenben" av Arne Svingen. Den är väldigt bra.
- Ett litet SO-häfte som jag verkligen inte vet vad jag ska göra av.
- En tygros från Monki. Den ska Isak ha i håret när han spelar fransk drottning. Förklarar någon annan gång.
- Ett mörkrött läppstift som är slut. Känns... praktiskt?
- Clips i form av orange och vita kuber.
- Ett fint papper om problemet med befolkningsökning som jag, Martina och Kikki rafsade ihop på sista lektionen innan sportlovet. Det spårade ur, så nu står det längst ner "DU HAR AIDS" och längre ner "Jaha, och du blir inte ens ledsen..." Jag och Martina är duktiga på att roa oss.
- Ett annat fint papper om Marie Antoinette skriven på vinglig skolengelska by me.
- Ett till par örhängen, basic guldringar.
- Ett misshandlat tidningsurklipp med reklam för Faust på Folkoperan.
- Mitt first aid kit som jag alltid har på mig för att folk envisades med att fråga efter bindor och Ipren.
Jag tror att jag tog i lite väl mycket, för nu ingår även en gasbinda, två sortsers plåster, tops, våtservett och en bomullstuss.  

Imorgon: VAD ÄR KÄRLEK?

En avbild av min egen familj som jag ritade när jag var kring 6 år.
Jag måste haft en konstig självbild...


DAG 3 - DRÖMMAR

Jag förmodar att listskaparen menar framtidsdrömmar.
Okej, det här är min naiva och leva-lyckliga-i-alla-sina-dagar-syndromet-framtidsdröm;

Jag vill bli skådespelerska, har velat det sedan jag gav upp drömmen om cirkusartist.
Eftersom jag också skriver mycket poesi (jävla pretto estetfjortis, jag vet) tänker jag även försöka utveckla det i största mån.

Förmodligen blir jag istället någonslags avslagen lattemamma som ständigt torkar ungarnas ansikten med stålull (jag hatar snoriga näsor!) och har medelålderskris vid trettio. 
Det låter väl trefvligt? Fyfan. När mina klasskompisar gissade på hur jag skulle bli när jag var trettiofem trodde de att jag skulle jobba på bibliotek, bo i Saltsjöbaden och ha tre ungar och en man med ett fult namn. Tack älskade klass 8LD! Hade ångest en vecka efteråt, jag skojar inte.
(Nej, jag dömer ingen. Jag vill bara inte leva det livet.)

Okej, jag vill göra det jag tycker om; jobba med kultur.
Jag vill ha två barn och en snygg och rolig kille, många kompisar och två papegojor som heter Staten och Kapitalet (tänk er vad roligt att utbrista "Men Kapitalet, låt bli Staten!" eller "STATEN JUCKAR PÅ KAPITALET!") 
Jag vill bo på Söder (eller i USA någonstans, men sådant händer bara inte), försöka balansera karriär och familjeliv. Jag vill vara känd för det jag gör. Det är väldigt mycket begärt, men det är min dröm. 

Jag vill ha mitt liv på det sättet att jag när jag blir gammal kan tänka tillbaka och känna att fan, vad najs det har varit! Och när jag dör ska folk vallfärda till min grav. (Mest en maffig tanke - känn ingen press, Gud.)
 
Jahapp. 
Det var väl det, typ.  

DAG 2 - MIN FÖRSTA KÄRLEK

Jag har aldrig varit kär på riktigt faktiskt. Det är ett av mina livsmål. Har varit lite småförälskad i andra ungar, men inte sådär gnistrande dundersuperkär. Lite synd, men då har jag väl något att se fram emot.

I alla fall, i sexan hade jag dock en kändiscrush på Johan Palm.
Skratta så mycket ni vill, bitches, så var det. Det var jättemysigt. Jag och Anni hade en Johan Palm-klubb.
Vi gjorde collage, skrev dikter, antecknade fakta och citat. Vi klädde ut oss till Johan Palm.
Gud vilka coola ungar vi var.

Jag gillade att han han var lite lik mig, smal och spretig och blond. Nu har jag tagit ner Johan Palm-affischerna från väggen och han finns inte i min Spotifylista längre, men han har alltid en liten plats i jertatt. Tack för de tiderna, Johan.

Nu är jag kär i den gamla svenska hiphopduon Snook. För att de är söta och barnsliga och ärliga. 
Jag måste hitta lite mera verbala kärlekar...

 

Jag ska tydligen presentera mig först. Dag 1 - Det här är Ester


Jag tycker att den här bilden är lite pinsam. Så håll käften.


Jag är född 1996, är lite över 170 cm, väger lagom mycket.
Jag ser ut lite hursomhelst. Mitt rum är mer av ett bomnedslag än vad jag är. Den bitterheten har jag kommit över. Det är vi fula människor som får revansch och blir skitcoola sen!
Tycker nog att jag är lite roligare än jag i själva verket är, men jag har en självironi på vissa plan som slår allt och täcker resten av mina drag. Under denna självironi är jag snäll på gränsen till mesig, arg och upprorisk för det mesta och förmodligen ganska omtänksam.
Mitt ego är större än vad som är hälsosamt, men det är inget att göra åt.

Jag bor hos min mor och far med två typer som uppenbarligen är mina småsyskon men som för det mesta beter sig väldigt mycket mognare än jag själv, och som dessutom har värsta nöjeslifvet. 
Själv är jag hänvisad till mina mysiga kompisar som jag oftast tycker hemskt mycket om, så det går ingen nöd på mig.


Kuriosa:
- Jag har en tvångstanke; jag måste alltid ha rena händer. Därför är de också alltid torra och nariga på vintern. Mmm! 

- Jag är släkt med en kille som hette Arthur Hazelius som, för er som inte vet, grundade Skansen. Också ingift släkt på långt avstånd med Robyn. Det är ungefär vad jag kan skryta med i berömd släktväg.

- Jag har skolios, sned ryggrad. Men det hade Kurt Cobain också, sådeså.



Jahapp, det var väl det.  

Jamen man kan inte ha samma platta, blonda kalufs hela livet. Därför bestämde sig Ester för att tona håret.
Vilket lyckligtvis även Nelly gjorde, så vi slog oss en sen januarikväll ihop för att förverkliga drömmarna om svallande L'Òreal-hår.


Nyans 834 Ljus Guldkopparblond med kemikalier och allt blir min nya hårfärg.


Nelly tyckte nog att det kändes bra att stå där och skaka hårfärg.


Hårtoning med hjälp av Nellys mor Åsa.


Nelly - Ljus guldmahognybrun.


En helt fantastiskt osmickrande bild av mig i väntan på att de tjugo minuterna ska gå över.


Och såhär blev det. Fast hälften så rött (vad är det med kameran!?). 
Jag kan erkänna att den till synes dansande glansreflexen över denna guldröda historia är fotoblixten. Tyvärr.


Sedan när jag kom hem såg inte min mor skillnad. Vad är det för fräckhet? 
(Det går ur om 6 veckor, räds ej.)

Jag vet att jag inte har bloggat. Förlåt, jag är en dålig människa och har varit helt fruktansvärt social IRL de senaste dagarna. Nu är jag utmattad av allt trevligt umgänge och gissa var jag kraschlandar? Bloggen såklart!

Jag tänkte försöka skrapa ihop ett par nyårslöften i år. Det brukar lite slött bli ungefär "äta mindre godis" klockan halv två på natten. Inte coolt. Att jag sedan totalt bajsar på de stackars nyårslöftena (eller av en händelse glömmer bort dem) är vidare inte heller särskilt sunt.
Jag behöver fler mål här i lifvet. I listform, självklart.

Esters RIKTIGA nyårslöften det här året:

- Inte slösa mer än en tredjedel av månadspengen på godis.

- Spara den resterande månadspengen. Jag har, hör och häpna, en spargris (med en strassdiamantdödskalle på) och en sparkatt (som ser fruktansvärt pissed ut) men de ekar ödsligt tomma och står någonstans på mitt skrivbord och samlar damm i detta nu.

- Köpa mera coola kläder. Med det menas inte ryschiga tantblusar från apdyra märken utan second hand, Monki, American Appareal och Weekday.

- Fullborda en respektabel Spotifylista.

- Konfirmera mig.

- Få minst tre MVG (jag är inte bra på att ställa krav på mig själv).

- Bli snällare mot mina syskon.


Jamen typ så. Sedan kommer det väl upp mera halvvägs in på maj månad...

Nej vet ni vad. Hur mycket jul har det varit i den här bloggen egentligen.
Dra åt skärpet, skäms och kvävs Ester! God jul på er.

Vilken blir årets julbild? RÖSTA! (jag känner mig märkligt töntig...)


1. "Nelly i snö som faller till marken och blir slask"


2. "Ester failade och tog en bild fast hon egentligen skulle filma"


3. "Emma och Molly (Emma har tomteluva)"


4. "Eh... träd"


5. "Fallos i juletider"

Har gjort lite toaregler, eftersom min lilla härliga familj inte kan samsas om den stora toan (den lilla är bortglömd, stackarn!)

Toaregler

 

·       Om ljudet på knackningarna uppgår till 105 decibel, var vänlig och stig ut ur badrummet.

 

·       Läs inte om andra individer finns i lägenheten.

 

·       Tvätta händerna med tvål. TVÅL!

 

·       Häng alltid upp handduken på kroken om du slitit ner den, lägg den inte på tvättkorgen.

 

·       Om du duschar; stäng av vattnet när du tvålar in dig. Se till att mattan inte blir blöt. I händelse av ett mindre Stilla havet, torka för fan.

 

·       Den lila rakhyveln är Veras, den grönblå är Esters, den rosa är mammas.

 

·       20 cm toapapper räcker.

 

·       Spola i toaletten. Flush the toilet. Chasse d’eau. Tirar de la cadena. Smyva tualeta. Die Toilettenspülung. Chōng shuǐ cèsuǒ. Kusafisha choo. Wfy al-Ḩmāmāt. Secretum rutilant.

 

 

 

Jag trivs inte med att vara osminkad.
Jag känner mig både för barnslig och för vuxen.
Vill ha mörka, eldiga ögon och passionerade röda läppar. WOHOOAA, dramatik världen, dra-matiiik!

Längtar efter att få projektet överstökat. Det är dock fortfarande precis lika perverserat najs att kunna gnugga sig i ögonen. 

Här är jag INTE seriös. Tro inget.
Du känner mig inte...?

Det har gått en dag av den Sminkfria Veckan. Jag känner mig... konstig.
Av någon FERUKTHANSVÄERD (som det uttalas om man är kol) anledning.
Jag saknar att känna mig som världens babe dygnet runt. Säger vi.

Jag vet inte, men det känns som om det låg någon liten, klyschig och uttjatad mening i de där kajalstrecken.
Det är mest ögonsminket jag suktar efter tror jag.
Det var väl det som gav en smula karaktär. Dessutom är det jävligt najs att måla blommor över hela kinderna eller göra ett par kattiga Cleopatraögon bara för att man har lust.

Men jag ska inte bli en sådan kvinna som inte kan gå utanför porten utan värsta mejken.
Det positiva är att jag ser ut som naturen skapade mig... eller är det positivt? Huh.
Och så är det så jääävla skönt att inte behöva sminka av sig, eller vara orolig för att allt ska kladda ut sig och man ska stå där som en nyvaken trollkung.
Det går rätt jämnt ut, så att säga.