Sims 3 om ni undrar



Vera skrattade jättemycket när hon såg mig i det här skicket. Glad alla hjärtans dag!


Jag älskar dig. Naaat.


Kompisar, som de här tre. Dem älskar jag. (Martina anfaller sushin med wasabi.)

Det är måndag. Alla hjärtans dag. Jag är sjuk och lyssnar bittert på Green Day's "Holiday".
Jag skojar bara, jag är inte bitter. Lite besviken bara. Men både Nelly och Vera och av hennes blogg att döma även Anna hade tydligen bestämt sig för att dissa denna söta lilla tradition. Nelly, kommer du ihåg "Någon dag måste alla hjärtan ha sin egeen dag!"? Bara för att Alla hjärtans dag är ett kommersiellt jippo. Meh!

Så det hade väl blivit jag och Kikki som firat.
("I want you back" spelas just nu i Spotify... jag känner att jag bör byta. Det gör jag inte, den är för najs.)
Okej, så för att det här inte ska bli ännu ett gnällforum gör jag som Anna och räknar upp alla och allt jag älskar.

Jag älskar:

- Alla mina kompisar för det mesta.
- Min klass.
- Alla bra lärare jag har och har haft.
- Min gulliga familj.
- Musiken i min Spotifylista.
- Facebook.
- Bloggen.
- Snook och Suede. Och en massa andra bra band.  
- Min dator och min kamera.
- Med mera med mera med mera.

Det är synd om mig. Igen.


Relaterat till: Alla hjärtans dag.

Dagens outfit: Brun munkjacka, mjukisbyxor, strumpor i orange kulör med hål för tårna.
Hur mår jag just nu? Jo tack. Som ett rivjärn i halsen. Resten av kroppen känns lite som en överkokt nudel.
Lyssnar på: Märklig kombination av synth, britpop och Oskar Linnros.
Hypotes: Jag stannar hemma imorgon. På alla hjärtans dag. FYFAN VAD TRAGISKT!

Slutsats: Jag tycker mycket synd om mig själv.

I hate you, snö



Det snöar. Igen. Min första reaktion var ungefär "flaflaflafla blaha!?" samt fejset ovan. 

Jag hatar snö. Japp, politiskt inkorrekt och jag blir säkert anklagad för att vara rasistisk mot snön. Eller något.
Men det är blött, kallt och obehagligt. INGET, jag lovar, INGET är värt att få snö innanför tröjan för.
Jag gillar snö till efter nyår. Då tycker jag det kan bli vår pang boom. Hallå, växthuseffekten, gör ditt jobb!
(Skämt åsido, jag vill inte bli utrotad det minsta, och inte isbjörnarna heller.)

Jo. Faktiskt, innan jul är det bara mysigt och fint. Sedan efter nyår blir den bara läskig och ovälkommen.
Jag kanske borde flytta till öknen. Eller in i mikron som jag numera använder alldeles för mycket eftersom far nu var så vänlig att köpa en i julklapp till oss.

Skräckscenario



Jaha, nu har jag bestämt mig för att åka på konfirmationsläger i sommar. Inte för att jag är så särskilt gudfruktig alls. Jag vet inte vad jag ska tro, men visst finns det en annan förklaring till jordens och mänsklighetens uppkomst än en gubbe på ett moln. Jag säger nog att jag hellre tror på vetenskapen, tyvärr, även om jag sjungit i gospelkör sedan jag var 6 år. 
Däremot har jag full förståelse till alla troende; kristna, buddhister, muslimer, judar, shintoister (eller är det shintuister?), konfucister, hinduister... ni fattar. Helt enkelt för att om man verkligen tror på gud/gudar så kan ingen komma farande och vråla "NAEJ SÖRRÖH DEÄ FINNS INGA BEVIS PÅ DET!" 
Och är man uppvuxen med sin religion är det ofta en viktig del av ens liv. Jag älskar att folk älskar gud.
Det jag inte älskar är det här:

Esters feta skräckscenario som skulle kunna inträffa på kristet konfirmationsläger:

VÄLDIGT kristen ledare: Och alla är vi en avbild av Gud, eller hur Ester?
Besvärad Ester: Alltså... jag tror inte riktigt på Gud...

= Dålig stämning och en fortfarande ickereligiös fjortis.


INGEN SKA TALA OM FÖR MIG ATT JAG ÄR EN GUDS AVBILD.
Det bestämmer jag själv.
Att jag ändå valt att konfirmera mig är för att jag fortfarande känner samhörighet med kyrkan och jag vill tillhöra den. Det är praktiskt och känns bra. 

Facebookmumriken


Ett av de lite mindre füla fotona av mig på Facebook.

Idag medan vi hoppade omkring i den blöta hallen och försökte få av oss kängorna för att sedan tassa in i Tidelius-salen och ha drama började jag och Nelly diskutera Facebook-typer.
Ni vet, det finns ett antal. Så jag tänker, för att klara upp det i mitt överfulla huvud (second hand, Zumba, kompisar, läxor, varma mackor etc etc) publicera ett par stycken i - just det ja - listform.

1. Like-typen. Spelar ingen roll vad, hur eller när, Like-typen gillar alla statusar (även skittråkiga som typ "Pizza <3"). Han eller hon kommenterar inte, men varje gång står personen först som "Like-typen och 5 andra vänner gillar din status". Själv är Like-typen inte en statusmänniska, det blir mest "Sitter på bussen på väg till dansen".
Finns även den där Like-typen som aldrig förstår vad som är rätt och fel och har lyckats med att gilla både "R.I.P Smulan" och "Fan vad mycket läxor! Jag tar snart livet av mig."

2. Lillfjortisen. ALLTID och ALLTID dyker den där jävla lillfjortisen upp på förstasidan som ny händelse. Och alltid är det "Haha skit rolig kväll m Lisa igår älkar dej gmn!!!! <3<3<3<3333<3<33". Egentligen är det ingen som bryr sig och man frågar ofta sig själv varför i hela fridens namn man är kompis med det där.

3. Den mogna kulturvuxna. Behöver inte vara vuxen, men är över 18 år i alla fall. Länkar alltid till intressanta utställningar och artiklar. Har något sofistikerat i sin statusrad, som "Lyssnar på gammal reggea. Mm, minnen!" och då är det alltid någon som skriver ett märkligt internskämt i kommentarsfältet.

4. Den utan profilbild. Obehaglig typ som man inte riktigt vågar lita på. Skruvat men sant.

5.  Avtaggar'n. En enkel typ - taggar av sig på varande jävla foto. Alternativt skriver "NEJ MEN GUD TA BORT!" i varje kommentarsfält under varje bild. Har även en motsats - Taggarn, som gillar att tagga sig själv i ena hörnet av bilder från typ Teneriffa (när personen själv satt på andra sidan jordklotet) i någon slags desperat förhoppning om uppmärksamhet eller något.



Vilka fler finns det?

Lite allt möjligt sjukt

Jag mår tjyvtjockt! (bästa ordet)
Helt ämmlig, ögonen gör ont om jag rör på dem och jag känner mig märkligt... pösig.

Igår opererade jag bort ett födelsemärke på ryggen, jag är en sådan där människa som går i taket för minsta oidentifierbara födelsemärke eller knöl, men det här var tack och lov ingen enorm tumör. 
Det känns väldigt märkligt att vara bedövad i ett födelsemärke måste jag säga.

Doktorns assistent var i alla fall vrålsnygg.

  

Konstaterat

Harmlöst och snällt inlägg.
Idag har jag gjort ett par konstateranden:

- Aj, min rumpa! (någonting gör väldigt ont på vänstra skinkan)
- Fan vad halt det är...
- Jag har skrällhosta.
- Jag behöver något sött.
- Jag bakar.
- Jag orkar inte baka. 
- Jag tar den lilla pinnglassen i kylen. 

Jag har haft en intressant och lärorik dag med andra ord. Häcken smärtar fortfarande.

JAG BARA TYP

Det är bara jag, Ester, som skriver som statusrad på Facebook "Varm saft" för att sedan i panik två minuter senare skriva med Caps Lock aktiverat "VARM SAFT KOKADE!".

Det är bara jag som tycker att jag har en stadig inkomst då jag tjänar 50 kr/söndag under vårt ljusa och varma halvår.

Det är bara jag som har två hål i i strumpan. Jävla luffarfasoner.



(Och det är nog bara jag som tycker att det här är kul...)

BRY SIG

Jaha, nog är det intressant om man bryr sig, och säkert viktigt och omtumlande.
MEN JAG BRYR MIG INTE LÄNGRE OM MONA SAHLINS AVGÅNG OCH WIKILEAKS!

Önskelista julen 2010

Esters önskelista julen 2010 (OBS: ej fullständig)


·       Kläddocka och tyger

·       Sims 3 - Late Night Launch

·       De svarta Monkiskorna

·       Modem med Internet till min dator

·       Ögonskuggor i fina färger

·       Böcker från Nicotext

·       Peruker och annat till filmer

·       Vänner-boxar

·       Snickarbyxorna från H&M, storlek 32

·       Vintagekläder

·       Smycken och hattar


Ung och förjävlig



Eftersom min familj av någon anledning som bara Gud (eller djävulen) vet om inte har 3:an och 5:an tycker jag att en dokusåpa i SVT1 är på sin plats.

Ung och Bortskämd - det är riktig TV det.
Jag älskar dumma människor i TV. Det låter korkat, men det är så fruktansvärt kul att höra dem säga saker som "Asså kan man tvätta vitt och svart typ?", "Är det här rödlök? Den är ju typ lila!" och "Skillnaden mellan mig och någon som är bortskämd är ju att jag har förtjänat allt jag får!"
Faktiskt, till och med jag kan städa en toalett, laga en vettig måltid utan några halvfabrikat och bädda sängen.
Och jag blir inte servad av min mor och far dygnet runt. Ryser vid blotta tanken av mig själv, halvliggande i en fluffig säng, ropandes "Mammaaaa, mer juuuuuice! Skyndaaa!" (och mammas min därtill, hu!)

Jag vill ha en kille som Tim-Joel.
Som har blått nagellack, tar allt coolt och sätter sig barfota med benen i kors och lagar dammsugare. Poff, bara!
Han verkar ju som en redig karl. Det är han, Ellinor (cool), Daniel (bra TV) och Lorenzo (björnsöt... men vad äckligt tjejtidning/kärringdregel jag låter!) som är bäst. De ska ha framgång och pengar. Och helst en lite striktare uppfostran.







Leksandsfjolla

Jag åker till Leksand och allt vad det innebär. Ställer in något inlägg att läsa medan ni väntar på att bloggdrottningen återvänder från istiden.
Vi ses på måndag!

Sminkvanor

Faktiskt. Lite. Besviken över att INGEN kommenterade inlägget under. Visa åsikter, för fan!

Hej alla Stureplansmuppar!
I brist på intressanta ämnen tänkte jag ägna mig åt att prata om mina makeup-vanor.
Bered er på att ramla av stolen och få en stroke p.g.a min tråkighet. Res er sedan och få en stroke till, denna gång p.g.a min enorma amatörmässighet och brist på urdyra märken som bara säljs på NK.

Min standard består av ett par liten concealer (för att täcka alla finnar som oresonligt stannar i mitt ansikte), puder, rouge (från H&M, professionellt och så där - lite lyx får man väl unna sig?), mascara (det är nödvärn, annars sopas jag bara iväg av alla långa ögonfransar omkring mig) lite läppglans ibland och rättså skitmycket eyeliner eller kajal. Sistnämnda är det nödvändigaste, de andra klarar jag mig utan.
Jag har nämligen ganska små, ganska dryga ögon som jag försöker förtrevla genom att få dem att se lite större ut.
Vet inte om det går någe' vidare, men jag har ju i alla fall gjort mitt bästa.
Annars gillar jag läppstift, har hela tre stycken; ett snyggt och seglivat ljusrött, ett mörkrött som sitter kvar i all evighet och ett fjortisrosa från Stockholms Dansservice. 
Och som jag tidigare framhållit; det är allmänt WOHOOO att måla träd, blommor och löv på kinderna.

 
Nelly i sitt esse fotar mig i bildsalen. Ytterst seriös...

Gud i näsan

Jag har en väldigt konstig finnformation på höger sida av näsan. Det är liksom tre finnar i rad snett över varandra. Vad kan det betyda?
Herren skall födas ur min näsa? Matteprovet går åt helvete? Du har glömt att ställa in mjölken i kylskåpet?
Frågorna är många, svaren få.


French Freakshow

Jahapp. Då var helvetet löst och elden likaså.
Imorgon har vi franskaprov i en smula luddiga verb, fraser och gloser.
Jag har faktiskt helt allvarligt (och då menar jag SERIÖST allvarligt) funderat på att en dag bara resa mig och stega ut ur franskaklassrummet. Och vägra komma tillbaka förrän min franskalärare låter oss parlez francais igen. För det får vi nämligen inte göra.

Franska har stigit i tråkighetsgrad.
(Jag gjorde en skitsnygg tråkometer, men datorn är uppfuckad och hjälper inte till.)
Nu slåss den med MATTEN om vem som är tristast. Ja fy fan, var är Universum på väg?
 

Lite uttråkad


Jag i ett nötskal. Jag ser ju precis så ihoppressad ut som
man skulle vara om man mot all förmodan befann sig i ett nötskal.


Om inte mitt allra första inlägg (förutomutom det där "Välkommen till min nya blogg!"-inlägget som automatiskt fuckar upp hela ens image) var tillräckligt informativt så kan jag glädja eder med lite mera maffig (och onödig) fakta om mig, bloggdrottningen (självutnämnd, dock - men det räknas!)
Jag har helt taskigt och kriminellt tagit den här från Anna. Men känner jag den bruden rätt blir det inte någe' smisk imorrn. Hon blir inte arg för sådana saker. Hoppas jag...

Namn: Ester. Med efternamn och allt.
Kallas för: Ester. Astråkigt, men sant.
Stjärntecken: Lejon.
Höger eller vänsterhänt: Höger. Det börjar luta åt "precis som alla andra".
Piercingar: I öronen.
Tatueringar: Helst inte.
Längd: 168 cm.
Skostorlek: Fakkin' 40 :D 
Hårfärg: Gult. Naturens verk.
Fräknar: I mina drömmar.
Motto: Växlar. "Ät choklad om du är ledsen" funkar oftast.
Önskar du att du bodde någon annanstans? Nej. Jag älskar Stockholm!
Tycker du att du är attraktiv? Ibland.
Dricker du? JA! JAG FYLLEFESTAR VARJE LÖRDAAAH! Naaat.
Röker du? Nej. Och det finns tusen anledningar till varför man icke skall röka.
Vilket schampo använder du? X-tras. Lite mesigt sådär.
Vilken parfym använder du? "Aqua Lily" och "Sparkling Apple" från Bodyshop.
Vad är du rädd för? Jobbiga saker.
Gillar du att tvätta? Om det är varmt i tvättstugan.
Gillar du berg- och dalbanor? De lagom läskiga. I stil med typ Jetline. Jag är sååå död.


Favorit…

Låt: Beautiful Ones - Suede
Sak att göra: Skratta.
Sport: NEJ!
Dryck: Mjölk.
Kläder: Antingen eleganta, roliga eller "tuffa". Yo.
Bil: Porsche baby! Nej. Något helylle.
Serie: Vänner. LÄTT!


Har du någonsin…

Gråtit över en pojke? Faktiskt inte.
Gråtit över en flicka? Kompisar - ja!
Ljugit för någon? Men jaaa.
Varit i slagsmål? I BH-bandssnappning med Anna.
Blivit arresterad? Yes box. För jag är så jävla brottslig.
Träffat någon från internet IRL? Ja. Från "Lilla Hogwarts". PAHAHA!


Antal…


Gånger du varit kär?
Två gånger. Tror jag. 
Gånger ditt hjärta brustit? A thousand times, dearest.
Hjärtan brustet på grund av dig? Triljarder. I min lilla värld. Charmig jag är va?
Tjejer du kysst? Naha. Inga.
Personer från grundskolan du fortfarande har kontakt med? Sju.
Gånger ditt namn varit med i tidningen? Tre om signaturer räknas.


När stiger du upp på morgonen? Sju - halv åtta.
Vad är du allergisk mot? Inget - jag är en friskuuuuz!
Använder du hårspray? Yes. Men det hjälper inte mot mitt hår.
Salt eller socker? Salt. Jag är saltoman. Eller kanske saltofil.
Vad dansar du till? Allt som går att dansa till. Och så krävs det att ingen annan är närvarande.
Stockholm är… riktigt jävla asnajs.


Det är sådant som är värt att veta om mig.
Tycker jag själv i alla fall. Men det kan bero på att jag är en liten självupptagen töisa.





 

Har vi redan tagit en gång

Namn: Ester. Jag har ett efternamn också.
Född: Legendariska andra augusti 1996.
Längd: Lite kortare än Nelly.
Skostorlek: Fantastiska 40. Fattar ni hur bra jag kommer lyckas i livet?
Hårfärg: Ljusblond, som det heter numera.
Ögonfärg: Samma jävla gråblå...
Bor: Stockholm. Which I love.
Om mitt namn: Har ni läst barnboken "Kaspers alla dagar"? Gör det!

Intressen: Skriva historier som aldrig avslutas, spela teater, få folk att skratta med mera.
Övrigt: Jag är en person med ultimat humor (tycker jag själv i alla fall). Jag är varken särskilt vacker eller intelligent, men jag är kul. Det uppväger det mesta.
Min fritid ägnar jag åt att driva runt och vara onödig, umgås med mina fantastiska kompisar, producera flummiga filmer, dikter och teckningar på löpande band samt klaga på mina finnar (som egentligen inte har gjort något ont utom att vanpryda mitt fejs, som redan har begåvats med en ovanligt ful potatisnäsa).
I övrigt dansar jag folkdans, spelar teater och pysslar med djur.
Jag är en fantastiskt petnoga person som gillar att ha ordning omkring mig (men aldrig städar) och lider av en allvarlig fobi mot sär skrivningar.
Kort sagt är jag allt annat än en mystisk och attraktiv skönhet, men jag är fruktansvärt rolig!

Välkommen till min nya blogg!


Nyare inlägg
RSS 2.0