Esters alla dagar

Det är lite som att vrida på en kran. Första gången lyssnade jag på den fyra gånger i rad och bölade som en liten unge. Jag snygg-grät inte ens, allt bara släppte. Nu kan jag sansa mig, men låten är fortfarande så oerhört vacker.

knyter mina skor och går tillbaka in igen
sitter här på sängen tills du ber mig att gå hem
letar efter nåt att säga som kan ändra allt
nåt mer än det jag redan sagt

Där någonstans drabbades mitt ansikte av allvarliga katastrofer såsom översvämningar och skalv.
Jag misstänker att jag vid tidpunkten liknade något slags enormt sviskon med svåra tics, men jag har inga vittnen och det är väl lika bra.