Esters alla dagar

DAG 10 - DET HÄR UPPRÖR MIG

Yes! Det roligaste på den här lilla listan, eftersom jag lider av kronisk gnällputtighet.
Saker som upprör mig/som jag blir helt rabiessmittad av/som får den där nerven under ögat att dansa kanga:

- Folk som sitter bredvid mig när jag försöker skriva prov och andas för högt genom näsan. Jag fick lägga alla band jag hade på mig för att inte lönnmörda den skyldige med pennan.

- Folk som äter banan offentligt. Sådär smaskigt och osexigt.

- (En massa politiska grejer som inte är någon idé att ta upp i bloggen.)

- När datorn laggar. För att... det är alldeles fånigt jobbigt och jag blir pinsam och arg och skriker okvädesord till den stackars jävla osympatiska maskinen och tror att den ska funka igen om jag dunkar på tangentbordet och smiskar skärmen.

- Oprovocerat sura människor. Kom igen.

- Alla de där som tränger sig på tunnelbanan utan att vänta på dem som ska gå av.

- När jag får "men det hör ju till allmänbildningen!" uppkastat i ansiktet tillsamans med en upprörd blick. Amen, då är jag väl dum i huvudet då, eller vad vill du att jag ska säga?

- Jobbiga barn. Jag är känd bland mina kompisar för att inte gilla barn. Jag gillar visst barn, men "att låta dem vara barn" är inte det samma som "låta dem pilla på främmande människor och aldrig torka dem om näsan".
Busiga (men SNÄLLA) barn är najs och gulligt. Läskiga barn som sparkar på en på bussen och skriker är grymt onajs.
Nu kommer jag att bli hatad.

- När sporten får all plats i TV och di stackars ongarna inte får sitt Bolibompa. Jamen, jag sa ju att jag gillar barn!

- När man får världens sovmorgon till halv elva och skoldagen börjar med matte. Som att bli utkastad i snön ur en bastu.



Jag är upprörd över mig själv.